S. Laurentius eller S. Lars.
Blott 24 steg i söder från S. Drottens ligger S. Lars’
ruin, som bildar ett eget slags grekisk korsform med
kupoltorn i vester samt fyrkantigt kor och
hästskoformigt utsprång i öster.
Uti ett nära qvadratiskt skepp äro fyra pelare så ställda, att de ha ungefär tre gånger längre afstånd från hvarandra än från närmaste omgifningsmurar. Pelarne, hvilka äro fyrkantiga med skråkantiga socklar och hålkälade kransar, motsvaras af hålkälade kragstenar å omgifningsmurarna. Från skeppets södra liksom vestra och norra sida utgår en korsarm, som har lika bredd med pelarnas mellanrum, men vida mindre framsprång. Skeppet och korsarmarne äro lika höga. På pelarna och kragstenarna hvila breda och skarpkantiga föreningsbågar, af hvilka de, som sammanbinda de förra, ha nära tre gånger större spännvidd än de, som sluta sig till de sednare. De stora föreningsbågarne äro halfrunda, men de små lågspetsiga, och slutstenarne ha icke vågrätta förhållanden till hvarandra. Mellan föreningsbågarna och korsarmarnas omgifningsmurar, hvilka bilda likstora qvadrater, äro lindrigt kupiga korshvalf utan kant- och korsbågar inslagna. Enär skeppet och korsarmarne äro lika höga, men koret vida lägre, så blir det korshvalf, som mot öster motsvarar midtqvadraten, i söder och norr lika bredt som, men i motsatt riktning hälften smalare än densamma. I skeppets fyra hörn äro helt små korshvalf, hvilka äfvenledes sakna kant- och korsbågar, inslagna. Å vestra
