vederlag å sidorna, men vid bågöppningarna i motsatta riktningar. Alla bågöppningarne ha halfrunda, men gluggarne raka betäckningar. Vid en enkel bågöppning sträcker sig ett och vid en två- eller tredelad tvenne eller trenne tunnhvalf, som tvärsöfver gångarna fortsätta deras betäckningar. Dessa tunnhvalf hvila på sträckstenar, hvilka till största delen qvarsitta; men de kolonner, som tillhört de två- och tredelade bågöppningarna, äro bortbrutna. Hålkälade kransar, hvilka å sidorna motsvarat kapitälerna, äro i behåll. Man kommer på en flyttbar stege till den andra afdelningen, som har mindre utsträckning än den första. Derefter kan man äfven på en sådan stege uppgå till den tredje afdelningen, hvilken är ännu kortare och slutligen uppleder på takhvalfven och till tornet. Sedan vi i korthet omnämnt denna egna anordning, skola vi söka att närmare åskådliggöra densamma.
I södra korsarmen vid vestra ändan af gafvelmuren finnes en rundbågig och rätvinklig ingång till en beqväm trappa, som med tre steg uppför åt vester och ifrån en hviloplats med åtta steg leder genom vestra sidomuren åt norr, hvarpå en vågrät gång sträcker sig åt vester och åter åt norr. Denna gång har inåt en tvådelad bågöppning mot öster, en tredelad mot norr och vidare en tvådelad mot öster. Nära denna gångs norra ända ses en igenmurad dörröppning, hvilken ut- och invändigt har lågrakspetsig betäckning och till det yttre en rätvinklig, men till det inre en snedsmygig omfattning. Derifrån uppleda två steg till en hviloplats och sedan tolf från öster till vester på en vågrät gång, som sträcker sig genom vestra korsarmens gafvelmur. Vid södra ändan af denna gång finnes utåt mot vester
