Grunden för denna anordning är lätt att förklara. Det var nödvändigt att anbringa rutfacken i yttre murkanterna för gångarnas skyddande mot nederbörd, och det var nödvändigt att hålla de inre murkanternas smygar mycket stora för insläppande af mera ljus och erhållande af en friare öfverblick af kyrkan.
Att skeppet fått å triumfbågens södra sida ett fönster, men intet motsvarande å norra, står mindre väl tillsammans med helgedomens öfriga förhållanden. Orsaken härtill är den, att trappan till korets och utsprångets takhvalf ej lemnat utrymme för anbringande af ett sådant fönster. Härvid kunde visserligen erinras, att man vanligtvis kan inkomma från skeppets till korets takhvalf; men enär det förra har såsom här en ansenlig höjd öfver det sednare, kunde en dylik genomgång icke fås. Vi vilja dock medge, att man lämpligen kunnat i midten af skeppets östra mur anlägga en spiraltrappa med en fin ljusöppning åt vester. På sådant sätt hade man kunnat lätt nedkomma från skeppets till korets vind. Härtill kommer, att den ofantliga murmassa, hvarmed triumfbågen nu belastas, i betydlig mån blifvit på berörda sätt minskad.
Kyrkan är uppförd till socklar, hörnstycken, omfattningar, pelare, kolonner, bågar, trappor och sträckstenar af huggen kalksten, men till det öfriga af tuktad sådan. Alla kors- och tunnhvalf äro slagna af kalkflisor. Murarne ha utvändigt varit fogstrukna, men invändigt afputsade. Tornet består till det yttre af huggen och till det inre af tuktad kalksten, men nichfördjupningarnas prydnader äro af röd tegelsten.
Numera kan icke med visshet bestämmas, hurudana kyrkans vattentak varit. Troligtvis har skeppet
