Gothlands vapn och sigiller, Superintendenterne på Gothland, Gamla kyrkor i Wisby. I andra delen läses Om mindre Atland, Gothland utom Gothland, Gothlands belägenhet, Solbergs Nunne-kloster, Gothlands afvel och förmoner, Utgående waror. Mycket af intresse för Gotlands historia och beskrifning finnes i första delen. Det ligger dock i sakens natur, att den lärde författaren saknade begrepp om konsthistorisk forskning, och att således hans framställningar om gamla byggnadsverk ha föga värde. Emellertid bör man vara honom mycket förbunden för de sigiller, hvilka han låtit aftrycka. Det är ganska märkvärdigt, att samme författare, som allvarligen tuktat Strelow för dess narraktiga dikter, sjelf på gamla dagar fallit på den barnsligheten att vilja i andra delen göra Gotland till ett Atlantis. Emellertid finnes äfven i andra delen åtskilligt, hvilket har sannt värde.
Langebekiana eller Bidrag til den danske Literairhistorie, uddragne af Jacob Langebeks efterladte Papirer ved Rasmus Nyerup. Kiöbenhavn, 1794, i duodes. J. Langebek, som ankom till Gotland den 7 Juni och derifrån afreste den 15 Juli 1753, har der gjort några anteckningar, hvilka innehållas i nämnda arbete på sidorna 137—162 och meddela flere upplysningar af intresse.
Dissertatio de Gothlandia, quondam feudo Sveciæ oblato, sub umbone Sven Bring, J. E. Barfoth. Londini Gothorum, 1767. Pag. 23 in quarto. Denna afhandling, som hufvudsakligen utreder Gotlands länsförbindelse till Sverige, innehåller flere upplysningar i afseende på nämnda ös äldsta historia. Samma afhandling var likväl för nära hundra år sedan af vida större
