Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/261

Den här sidan har korrekturlästs
249

ett spetsigt tunnhvalf på vederlag i söder och norr. Der finnas åt söder ett rundbågigt fönster och ett fyrkantigt väggskåp på hvarje sida derom. Å gafvelmuren åt öster ses ett större fönster och vid norra sidan derom ett mindre samt vid södra ett fyrkantigt väggskåp. Af berörda fönster har det större haft ut- och invändigt sneda smygar, det mindre blott utvändigt, men rutfack i inre murkanten. Mot vestra ändan af norra sidomuren märkes en rakspetsig genomgång, hvilken troligtvis infört till en läktare i södra sidoskeppet och blifvit igenmurad. Å östra ändan af den berörda sidomuren ses ett tillslutet fönster. Å sidomuren framstå kragstenar, hvilka uppburit en kroppås, hvarpå kapellets luttak hvilat. Utanför kapellets södra sidomur märkas spår efter ett större hus med korshvalf.

I nedra afdelningen närmare östra än vestra ändan inleder en raksluten genomgång till ett slags krypta, som ligger under södra sidoskeppets golfplan och sträcker sig nära detsammas östra gafvelmur. Kryptan, hvars inre bredd utgör 12.1 och längd 29.6, betäckes med ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr, och håller i höjd under slutstenarna 7.2, ehuruväl hon troligtvis är till en del grusfylld. Två ganska låga ljusöppningar med mycket branta platter insläppa en svag dager från söder. I nordvestra hörnet står ett muradt altarbord och derjemte ses i vestra gafvelmuren ett tvådeladt och rakspetsigt väggskåp. I den södra sidomuren märkes ett rakspetsigt väggskåp och ett sådant i den norra samt en stor rundbågig nich i den östra gafvelmuren. Kryptan har tvifvelsutan tillkommit vid långhusets byggnad, enär södra hvalffoten intages i och visar sig vara samtidig med detsammas södra sidomur.