Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/272

Den här sidan har korrekturlästs
260

snedt deröfver ett rakslutet med omfattning i yttre murkanten tillhör den tredje afdelningen.

Det synes oss vara mer än troligt, att vestra kapellet tillkommit för messläsning, och att detsamma mot medeltidens slut fått tvenne bjelklag, och att ingångar och fönster blifvit derefter lämpade. Det vissa är, att det varit ändamålslöst att ge denna byggnad ett vackert takhvalf, om man från början ärnat deri inrätta trenne afdelningar öfver hvarandra, och att vestra dörromfattningen liksom de i högsta grad oregelbundna, stickbågiga och rakslutna fönsteromfattningarne tillkommit kort före eller kort efter år 1500. Första afdelningen har förmodligen tjenat till förplats och de öfra, till hvilka man inkommit från en byggnad vid södra sidomuren, ha troligtvis begagnats till förvaringsrum.

Från långhusets samt kapellets södra sidomur sträcker sig en byggnad åt söder, som håller i inre bredd 20.2, i längd 81.0 och betäckes med ett spetsigt tunnhvalf på vederlag i vester och öster. Murtjockleken utgör 3.0 och vederlagshöjden 11.5. Å södra gafvelmuren märkes ett tredeladt fönster, hvilket är igenmuradt. Bågarne äro spetsiga, smygarne skråkantiga och öppningen i midten bredare och högre än de omgifvande. Ett kroppåstak med tegelpannor har vattenfall åt vester och öster. En tjock tvärvägg har stått nära midten af huset, hvartill de södra ingångarne i vestra kapellet inledt. Å södra gafvelmuren har huset fått flera svåra remnor, en naturlig följd af alltför tunna omgifningsmurar och bortbrutna sidobyggnader.

En sommarmatsal för bröderne blef 1403 fullbordad. Till denna byggnad gaf brodren Johannes i När, hvilken dog samma år, 14 mark silfver och han skänkte