Organisten Egbertus, som dog 1344, byggde ett orgelverk i kyrkan [1]. Af brodren Johannes från Riga uppfördes 1404 ett nytt orgelverk i samma helgedom [2]. Först 1317 omtalas ett orgelverk i Lunds domkyrka. En läktare, hvilken troligtvis inrymt detta orgelverk, stod på norra sidan om hufvudingången och var blott 13.0 bred, 40.0 lång och blef 1832 borttagen. Det är märkvärdigt, att ett orgelverk före 1344 byggdes i S. Catharina kyrka, som tillhörde tiggarmunkar. Medeltidens orgelverk voro i jemförelse med nutidens ganska små, hvadan passande orgelplatser kunde utan svårighet väljas. Merendels uppsattes orgelverken å sidomurarna. Vi ha nyss omnämnt, att det äldsta orgelverket i Lunds domkyrka stod vid norra sidan om hufvudingången. Då Linköpings domkyrka kort före reformationen fick ett ganska stort kor, byggdes deri en orgelläktare, hvilken varit, såsom lemningar visa, ganska liten.
Mot Otte Rud, som 1551 undfick Gotland i förläning, blefvo 1554 många besvär anförda hos konung Christian III af Gotländingarne. Bland dessa besvär androgs, att nämnde länsman förderfvat S. Catharina kyrka. Derpå svarade bemälte embetsman, att kyrkan några år varit öde och stått öppen för hundar och svin, hvadan han låtit för beredande af saltpeter uppbryta golfvet. Följande år klagade borgrarne i Wisby, att Otte Rud borttagit en del af kyrkans och andra byggnaders tak och låtit föra materialierna till sin egen gård. Samme borgrare insände 1560 till
