Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/286

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

S. Georgius eller S. Göran.


Nordost utom staden 400 steg från Norderport ligger S. Göran på en alldeles slätt och ganska rymlig plats, hvilken har temlig höjd öfver hafsstranden i vester, men begränsas i öster af en bergssträcka. Denne helgedom består af ett aflångfyrkantigt långhus och ett lika dant ehuru något smalare och föga kortare kor i öster.

Långhuset, som med ansenlig höjd håller 38.0 i inre bredd och 55.0 i längd, har i midten från vester till öster haft tvenne pelare, hvilka fördelat detsamma i två likstora skepp. Dessa pelare, af hvilka den vestra qvarstår, men den östra är bortbruten ända till grunden, ha uppburit sex vågrätta korshvalf, som varit rundbågiga i söder och norr men spetsbågiga i vester och öster. Samma pelare ha på det närmaste stått på lika afstånd från gafvel- och sidomurarna samt från hvarandra.

En större ingång på midten af södra och en sådan midt deremot på norra sidomuren samt två mindre å vestra gafvelmuren äro till sina omfattningar mycket skadade; dock märkes, att de alla till det yttre varit rundbågiga och till det inre rätvinkliga och lågrakspetsiga. Utanför södra ingången ses lemningar af ett vapenhus, som troligtvis varit betäckt med ett korshvalf, dock fordras utgräfning och undersökning, innan det kan närmare bestämmas, huru härmed förhållit sig. Förmodligen har denna tillbyggnad liknat det vapenhus, hvilket ligger vid S. Klemens’ kyrka. Norra ingången är