Stadens ringmur.
Borgrarne, hvilka befästat staden med en ringmur,
besvärade landtborna med pålagor. Deraf yppades stor
oenighet, som 1288 utbröt i öppen fejd. Tvenne
drabbningar höllos, af hvilka den förra utföll till borgrarnas
fördel, men den sednare blef oafgörande. Medan
underhandlingar för fejdens biläggande inleddes af presterna,
blefvo borgmästare och råd med flere i Wisby samma
år inkallade till Nyköping af Magnus Ladulås. De
tillstädeskomne erkände i en öppen skrifvelse, att de
förbrutit sig emot sin konung derigenom, att de utan hans
tillstånd omgifvit staden med murar och gripit till
vapen. De förbundo sig att i böter erlägga 2,000 mark
lödiga och 500 mark penningar. De förpligtade sig
jemväl att ej taga sjelfhämnd och att i händelse af
uppkommen oenighet derom vända sig till konungen,
såvida de icke plötsligen anföllos. De åtogo sig att
utverka, det Lybeck, Wismar, Rostock, Greiswald,
Stralsund och Riga skulle bistå konungen till att hemsöka
Wisby, om de valde annan öfverhet eller sveko i
ofvannämnda förbindelser. De skulle dessutom på egen
bekostnad utverka en bannlysning af påfven och
underkasta sig en sådan af biskopen i Linköping och till
konungen böta 10,000 mark lödiga, om de ej fullgjorde
dessa förbindelser [1]. På dessa lika hårda som
förödmjukande vilkor fingo borgrarne nämnda år tillstånd
att befästa staden med murar [2].
