Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/299

Den här sidan har korrekturlästs
287

hälften lägre sådana på densamma. Den ursprungliga ringmuren, som är 15.0 till 20.0 hög, har till det inre haft en 6.0 bred skyttbank och till det yttre ett 2.5 tjockt bröstvärn. Förtagningar visa, att ringmuren är samtidig med tornen, af hvilka de högre bilda från marken yttre och inre framsprång; men de lägre deremot uppgå ifrån och framstå till det yttre och inre utöfver densamma.

Sedan har ringmuren förmodligen kort efter 1288 invändigt fått till stor del af sin sträckning pilastrar, som hålla 4.0 i bredd och förenas med spetsbågar. På sådant sätt ha nicher, hvilka äro vidpass 3.0 djupa, 10.0 breda och 6.0 till 8.0 höga, tillkommit. Den äldre ringmurens bröstvärn, hvars skotthål blifvit igenmurade, har till det yttre en påbyggnad, som är lodrät, men till det inre en tillbyggnad, hvilken från skyttbanken och nichbetäckningen sluttar utåt. Denna påbyggnad, som, 8.0 till 10.0 hög, saknar förtagningar med tornen, företer spår af skotthål och kroppåsformig betäckning med uppstående hällar. Å inre tillbyggnaden förmärkas mindre murhål, hvilka tillkommit för att anbringa en skyttbank af bjelkar och plankor.

De större tornen, som innehålla fyra till fem afdelningar öfver hvarandra, äro dels helt och hållet fyrkantiga, dels till de nedersta afdelningarna fyrkantiga, till de öfra utåt tresidiga. Ett torn söderom Österport är utåt halfrundt. Tornen hålla ungefär 20.0 i hvarje sida och 60.0 till 70.0 i höjd samt 3.0 till 4.0 i murtjocklek. De fleste tornen bestå till de nedersta afdelningarna af fulla murar, men äro till alla de öfra helt och hållet öppna inåt; några få deremot ha ursprungligen eller i nyare tid fått helt och hållet fulla