Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/306

294

afdelningen. Denna ingång, hvilken är till det yttre rundbågig, har poster och derpå ett enkelt dörrfält samt därinnanför en rak betäckning. Murtjockleken utgör der 8.5. Andra afdelningen har å midten från sydost till nordvest en mellanmur med rundbågig genomgång vid nordvestra ändan. Således bildas tvenne rum, af hvilka det ena håller 8.5 och det andra 8.0 i bredd, samt hvardera mer än dubbelt i längd. Hvarje af dessa rum är temligen högt, och betäckes med ett tunnhvalf med vederlag å långsidorna. Från ingången till andra afdelningen uppgår i sydvestra sidomuren en trappa till tredje afdelningen, i hvars vestra hörn ses en halfrund nich, som tjenat till latrin. Der finnes ett fyrkantigt midtrum, hvilket omgifves af tvenne omgångar öfver hvarandra. Den nedre af dessa omgångar har tunnhvalf, men den öfre är öppen. Midtrummets hvarje insida utgör 21.3. Den nedre omgången är 3.5 och den öfre 4.5 bred. Den yttre muren är 2.3 och den inre 3.1.5 tjock. Midtrummet betäckes med ett korshvalf, som icke har såsom vanligt skiftegång öfver hörn utan från hvarje sida. Till midtrummet finnes en rundbågig ingång på midten af nordvestra sidan och midt deremot å sydöstra en utgång till öfre omgången, dit en stege uppleder. Begge dessa genomgångar äro rundbågiga. Den nedra afdelningen har ingen, men den öfra tre små ljusöppningar. Å tredje afdelningens nedre omgång märkas sex små och å densammas öfre tolf stora skotthål. Betäckningen, hvilken härrör från en sednare tid, har raka vattenfall åt alla sidor och derpå vanliga tegelpannor. Den yttre dörren är af jern, de inre af klufna och groft tillyxade furuplankor. Dessa dörrar tyckas således vara mycket