tillhörigheter: 2 klockor, 1 tafla innehållande den korsfäste och alla hans lärjungar på dervarande högaltare, 1 Mariabild på vårfrualtare, 1 liten Mariabild, S. Göran till häst, S. Johannes' hufvud, 3 gamla altarkläden, 1 liten messbok, 1 gammalt rökelsekar af koppar, 2 små kors. Kassabehållning: 75 mark Gotländska penningar. Munförråd: 60 skeppund fläsk, 537 saltade oxar och kor, 1⁄2 läst kokött, 2,910 rökade får, 650 rökade gäss, 4 tunnor vildbråd, 6 1⁄2 läst och 1 tunna smör, 1 läst ströming, 2 läster och 5 tunnor salt torsk, 2 tunnor ål, 1⁄2 tunna sik, 1 tunna skånsk sill, 7 1⁄2 tunna små gotlandslax, 51,500 torkade flundror, 62 1⁄2 läster och 8 tunnor mjöl och råg, 16 läster bröd, 6 läster och 2 tunnor gryn, 43 1⁄2 läster och 2 skeppor malt och korn, 4 1⁄2 läst dricka, 45 1⁄2 skeppund humle, 120 tunnor hafre, 25 tunnor ärter, 2 tunnor honung, 20 läster och 4 tunnor salt. Kreatur: 16 oxar, 24 kor, 65 får, 100 getter, 103 svin, 4 hästar och dertill 2 vagnar.
Sedan Danmark till följd af freden, som 1645 afslutades i Brömsebro, till Sverige återlemnat Gotland, fick Wisborg svensk besättning. Med ledning af de ritningar och beskrifningar, hvarom vi fått tillfälle taga kännedom, skola vi söka att ge ett begrepp om detta märkvärdiga slott. Enär likväl ritningarne äro föga nöjaktiga och beskrifningarne mindre fullständiga och de ringa lemningarne af slottet i jemförelse med det hela obetydliga ; så torde det förlåtas, att vår framställning derom icke blir sådan, som den under motsatta förhållanden kunnat skäligen fordras.
Den merberörda kartan af 1646 är i afseende på Wisborg hufvudsakligen lik med en större sådan
