deri finnas, såsom vanligtvis i stora verk, flere misstag. Det är lätt begripligt, att en någorlunda felfri beskrifning öfver ett vidsträckt rike omöjligen kan utarbetas, innan noggranna specialbeskrifningar om särskilda orter utkomma.
Dissertatio Gothlandorum cum Suecis diversis temporibus conjunctionem adumbrans. C. J. a Nordin et C. J. Wretholm. Upsaliæ 1832. Pag. 45, in quarto. Denna afhandling innehåller, såsom titlen förutsätter, en kort framställning af Gotlands förening med Sverige.
Berättelse om Wisby stads fornlemningar. Wisby 1835. Sid. 19 i oktav. Till åtlydnad af serafimerordensgillets skrifvelse den 8 oktober 1833 har G. M. de Berg såsom hospitalssyssloman i Wisby afgifvit denna berättelse, hvilken lemnar åtskilliga upplysningar af intresse i afseende på dervarande ruiners beskaffenhet och vårdande.
Runographia Gothlandiæ revisa, aucta et illustrata, præside J. H. Schröder, J. N. Cramér. Upsaliæ 1835. P. I. Pag. 8, in quarto. Efter en kort inledning innehållas i denna afhandling blott tvenne inskrifter, som äro aftryckta med runor sedan med latinska bokstäfver och slutligen öfversatta på Latin. Vi finna således här en ganska liten början till att på sådant sätt offentliggöra Gotlands många runristningar.
Inscriptiones Gothlandenses medii aevi, præside J. H. Schröder, J. N. Cramér. Upsaliæ 1836. P. I. Pag. 9 in quarto. Denna afhandling innehåller aderton inskrifter, af hvilka sexton finnas på grafstenar, men en å en trätafla och en annan å en ringklocka.
De nummis Gothlandicis dissertatio, præside J. H. Schröder, auctor C. J. Bergman. Upsaliæ 1837. P. I.
