Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/331

Den här sidan har korrekturlästs
319

ingenting är vanligare än att finna åldriga hus ja äfven kyrkor, hvilka skonslöst blifvit vanställda.

Ett mindre trähus, som 1661 byggdes af handelsmannen Hans Burmeister och nu eges af hofkamereraren de Berg, är knuthugget och har yttre brädbeklädnad. Detta hus röjer dåtidens enkla, men äfven praktfulla byggnadssätt. En sal i öfra våningen har en mängd vägg- och takmålningar i oljefärg och inskrifter på tyska, hvilka afse bibliska och verldsliga förhållanden. Det hela har intet konstvärde, men förtjenar för sin ovanlighet att beses. Bergman har med mycken noggrannhet beskrifvit detta hus, hvadan vi inskränka oss till denna korta framställning om detsamma [1].

Midt emot Hotel Gotland ligger ett gammalt residenshus, som 1647 tillkommit. Detta hus är knuthugget af mycket groft timmer, och består af två våningar och är ej synnerligen stort. Spisen, hvilken företer barockstil, har ett öfverstycke, som prydes med två sköldar. Under den ena af dessa sköldar ses A H U S, och under den andra S M K samt anno 1647. Dessa initialbokstäfver beteckna Gotlands förste landshöfding Achatius Hansson Ulfsparre och hans fru. En bonde har nyligen köpt samma hus och ansett fönstren alltför små och rummen alltför låga, hvadan han derå gjort en kostsam förändring.

I staden finnas två temligen stora stenhus, hvilka äro ungefärligen hundra år gamla. Dessa hus äro tre våningar höga och nog breda, men jemförelsevis alltför korta. Samma hus ha ganska höga vattentak, som äro brutna åt långsidor och gafvelmurar och alldeles

  1. Säve och Bergman, Gotland och Wisby i taflor, s. 57–59.