20
muren mot östra ändan finnes en högspetsig sittnich med en starkt framskjutande sitthäll, som är skråkantig. I södra ändan af altarväggen ses ett rakspetsigt och i midten ett rakbetäckt väggskåp. I norra sidomuren mot östra ändan märkes ett större väggskåp. En enkel ingång i norra sidomuren inför till en sakristia. Den yttre omfattningen har poster på hög tröskel och rundbågig betäckning; men den inre är snedsmygig och lågrakspetsig. Sakristian är en ny eländig byggnad.
På ett muradt altarbord ligger en stor hålkälad skifva af slipad kalksten. På midten af framsidan och under skifvan finnes ett fyrkantigt hål. En altartafla, hvilken är arbetad af trä och företer ett dåligt arbete i rococomaner, omfattar en större temligen klen oljemålning, som föreställer nattvarden, och deröfver en mindre, som skildrar himmelsfärden.
En rund kalkformig dopfunt är alldeles slät och består af slipad kalksten. Hela höjden utgör 3.3, skålens yttre tvärmått 2.6.
Enligt en anteckning från medeltiden har kyrkan 1296 blifvit uppförd[1]. Man märker vid första anblicken af byggnaden, att der funnits ett vida mindre kor, måhända med utsprång, innan det nuvarande tillkommit. Nyssanförda årtal kan väl gälla i afseende på skeppet och tornet, men icke på koret, af hvilka de förra äro samtidiga och hållna i ren rundbågsstil, men det sednare i utbildad spetsbågsstil. Således måste rundbågsstilen på Gotland liksom på många andra ställen blifvit en längre tid använd för beredande af besparingar. Det tyckes, som koret uppstått omkring år 1400.
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.
