Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/376

Den här sidan har korrekturlästs

22

laster, hvilken å hvarje sida framspringer nära 1.0, prydes framtill med en halfkolonn, som öfver kransen har en kort fortsättning, hvilken afslutas med en skråkant och en liten klotlik knopp. På kapitälerna hvila rundstafviga och på murhörnen och pilastrarna skarpkantiga spetsbågar. Från pilastrarna uppstår ett högspetsigt röste med halkälade vattenlister. Å kapitälerna visas åt vester Christi döpelse, Judarnas uttåg, Christi korsfästelse och grafläggning; åt öster djefvulen uppdragen ur helvetes port, derjemte en mans och två qvinnors räddning af Christus med korsgloria. Helvetes port föreställes såsom ett ofantligt vilddjursgap. Djefvulen afbildas med ganska stort hufvud och helt liten bål samt starka horn. Hau ligger uppdragen och bunden med en grof kedja, som är slagen kring benen och fastlåst med ett rundt hänglås. Detta föreställningssätt var ganska vanligt under den sednare medeltiden. Bilderne äro 1.0 höga och väl arbetade. Hela portalen är slipad. Inre omfattningen bar sneda smygar och lågrakspetsig betäckning.

Vester om och jemte portalens röste ses en rakspetsig nichfördjupning med hålkälade vattenlister. Der står i halfnaturlig storlek en man, hvilken, påförd biskopsmössa, i händerna framter ett afhugget hufvud med en sådan. Denna framställning afser S. Dionysius Areopagita eller något annat helgon, som bjuder gudi sitt hufvud såsom sitt sista offer.

Norra portalen framter emellan murhörn två kolonner å hvarje sida. Af dessa kolonner äro de två vestra skaften förlorade. Grundstenarne och baserne likna de nyssbeskrifna. På kapitälerna ses bildverk. Kransarne ha djupa hålkälar. Å de vestra kapitälerna