afseende på stadens byggnadsverk m. m. är visserligen icke sådant, som det kunnat vara, om föregångare utredt alla dithörande frågor eller författaren sjelf haft tillfälle att deröfver anställa behöfliga forskningar. Alltså tyckes oss Rudbeck med goda skäl yttra: ”Då så godt som ingen detaljbeskrifning öfver Wisby finnes, om man undantager Gottländska Samlingar af Wallin och Linnés Gottländska resa, af hvilka den yngsta är från medlet af förra århundradet, så ser utgifvaren sig icke i stånd att lemna några utförligare topografiska uppgifter.”
Gotland och Wisby i taflor. Tjugo originalteckningar af P. A. Säve, jemte en karta öfver Gotland och plan af Wisby, samt beskrifvande text af C. J. Bergman. Stockholm 1858, uti imperialqvart. Sid. 62. Alla teckningarne, hvilka äro perspektiviska, framte konstnärlig skicklighet. Det hedrar i sanning P. A. Säve att ha jemte en trägen lärarebefattning kunnat så utbilda sitt naturanlag såsom tecknare. Ingen, som har konstsinne, kan utan nöje betrakta dessa taflor. Vi måste dock tillstå, att en vetenskapsman, hvilken ej sjelf tagit kännedom om de byggnadsverk, som blifvit aftecknade, icke får genom taflorna något klart begrepp om desamma. C. J. Bergman har för hela tjugo år sedan gjort sig ganska fördelaktigt känd såsom författare af Upsala Minne och han har genom texten till ifrågavarande arbete väl häfdat sitt namn såsom skriftställare. Det måste glädja hvarje vän af häfdeforskning, att denne man, som länge sysselsatt sig med samlingar för utgifvande af Gotlands historia, nu beslutat att dermed gå i befattning.
Gotländska Minnen af P. A. Säve. Wisby 1859. Sid. 45 i oktav. Författaren, född Gotländing och lika
