Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/401

Den här sidan har korrekturlästs

47

stenar samt högspetsig betäckning. I den södra ändan af vestra gafvelmuren inleder en raksluten ingång till en trappa, hvilken uppgår till den norra och har infört på vinden. Denna trappa har fordrat, att vestra gafvelmuren hållits nära dubbelt tjockare än triumfbågen.

Koret, som invändigt sträcker sig i söder och norr 17.4 samt i vester och öster 20.7, har likadana socklar som skeppet. Lemningar visa, att ett korshvalf utgjort korets betäckning. Å södra sidomuren nära vestra ändan har funnits en ingång. På poster, hvilka äro i behåll, hvilar en trebladig båge. Derutanför ha två murhörn å hvarje sida uppburit skarpkantiga spetsbågar. De fleste styckena af dessa bågar qvarligga. Å östra sidan om ingången ses tydliga lemningar af ett litet spetsigt fönster med hög bröstning. Detta fönster har till det yttre och inre varit snedsmygigt. På midten af altarväggen är ett högre fönster, hvari en midtpost uppbär två små spetsbågar och deröfver en fyrbladig ros. Omfattningen är ut- och invändigt snedsmygig. I norra sidomuren vid vestra ändan märkes ett fyrkantigt och vid östra ett rakspetsigt väggskåp. Der qvarligger en tjock hålkälad altarskifva af kalksten. Skeppets vestra och korets östra gafvelrösten, som äro spetsiga, visa sig fasta, och öfver triumfbågen ses lemningar af en ganska bred hjelpbåge, hvilken uppburit skeppets östra gafvelröste.

Omkring och uti ruinen växa frodiga hasselbuskar och andra löfträd. På murarna höja sig små rönnar tallar och enbuskar. Af kyrkogårdsmuren märkas ringa lemningar. Kyrkan har omkring reformationstiden blifvit öde. Hela trakten är mycket bergig stenig och mager. Odlingsrör af små rullsten visa, att trakten