Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/409

Den här sidan har korrekturlästs

55

Å norra sidomuren mot östra ändan finnes en ingång till sakristian. Den yttre omfattningen är rätvinklig och rundbågig, men den inre något snedsmygig och rakbetäckt. Tunna poster på likadan tröskel uppbära en rundbåge. Sakristian, hvilken har likadana socklar som skeppet och koret, sträcker sig invändigt i söder och norr 12.0 samt i vester och öster 18.0. Betäckningen bildas af ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr. Ett helt litet smalt och spetsigt fönster åt öster insläpper en svag dager.

I tornet, som har skråkantiga socklar, finnas tre afdelningar öfver hvarandra. Första aldelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 20.9 samt i vester och öster 22.4, betäckes med ett något spetsigt korshvalf, hvilket har uppåtgående kappor. En ingång å norra sidomuren nära östra ändan är ut- och invändigt igenmurad, och ett litet fönster deröfver insatt. På midten af vestra sidomuren ses ett litet fönster, som ut- och invändigt är snedsmygigt, men till det yttre spetsigt, till det inre lågrakspetsigt. Tornbågen har spetsig betäckning med hålkälade dynstenar.

En raksluten ingång i södra sidomurens östra ända inleder till en trappa, hvilken uppför till densammas vestra och ingår i vestra sidomuren, mot midten hvaraf en likadan ingång öppnar sig till andra afdelningen, som ehuru hög hvarken har glugg eller ljushål, men blott en rakbetäckt genomgång till vinden.

En stege uppgår till tredje afdelningen, hvilken å hvarje sida har två ansenliga gluggar. En smärt och hög midtkolonn med bägarlikt kapitäl uppbär i hvarje glugg tvenne små spetsbågar. Af midtkolonnerna är en