London, 1862, in octavo. Hvad i detta arbete handlar om Gotland, innehålles i andra delen på sidorna 230—294. Ehuruväl nämnde författare uppträder såsom konstforskare, har han bland Gotlands mer än hundra kyrkor med inberäknande af ruiner icke beskrifvit en enda, så att man kan derom göra sig ett begrepp, och han har icke på ett enda ställe visat sig inneha någon konsthistorisk kritik. Samme författare upprepar utan all betänklighet de uppdiktade byggnadsår, hvilka Strelow tillagt kyrkorna, äfven om uppgifterna stå i den uppenbaraste strid med stilförhållandena. Han säger, att S. Maria i Wisby är uppförd i sann Lybecksstil. Detta är en alldeles ny konstterm, som vi ingalunda vidkännas. Nämnda kyrka är nemligen byggd i ren rundbågs- och mycket utvidgad i äldre öfvergångsstil och hon har fått ett kapell samt flere fönster i utbildad spetsbågsstil. Således skulle sann Lybecksstil bestå uti en sammanblandning af rundbågs- och öfvergångs- samt spetsbågsstil. För öfrigt behöfver det knappt nämnas, att Lybeck aldrig haft någon egen byggnadsstil. Marryat gör äfven här och der obehagliga misstag. Han meddelar t. ex. en teckning på en portal å Gerum och han uppger den härröra ifrån 1050. Samme författare lemnar jemväl en teckning på en dithörande korbänk, hvilken enligt hans uppgift låg och ruttnade på kyrkogården, och var samtidig med sjelfva helgedomen. Det ledsamma härvid är, att, ehuru Gerum har trenne portaler, ingen liknar den ifrågavarande, och att ingen bänk der förmärkes. Strelow, hvars uppgifter godtroget följas af Marryat, säger, att Gerum 1281 tillkommit, men Hväte 1050. Härtill kommer, att Hväte har å södra sidomuren en alldeles sådan portal som den, hvilken
Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/41
Den här sidan har korrekturlästs
29