Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/413

Den här sidan har korrekturlästs

59

skeppet koret och sakristian samt tornet äro skråkantiga breda och lågsluttande samt alla lika höga.

I skeppet, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 24.5 samt i vester och öster 29.7, står en midtkolonn, som uppbär fyra spetsiga korshvalf med lika många skiljebågar. Grundstenen för kolonnen är 2.1 hög och lodrät. Basen, hvilken är attisk och å nedra toren sammantryckt, har skyddsblad och öfverskjuter plinten 0.3 på midten af hvarje sida. Skyddsbladen äro platta stora och yfviga. Skaftet, som utgöres af hela rundstycken, håller 6.4 i omkrets. Kapitalet är inåtsvängdt, och prydes med åtta stora blad. Kransen är hålkälad. Skiljebågarne äro skarpkantiga och ensprångiga samt 1.0 breda. Kapporna, hvilka äro nära vågräta, sakna kragstenar.

Å midten af vestra hvalfafdelningen åt söder finnes en ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida en kolonn emellan inre poster och yttre murhörn. Posterne äro breda och stå på hög tröskel. Murhörnen äro stora och uppgå från socklarna. Baserne ha, såsom det visar sig, varit attiska med skyddsblad. Skaften äro jemntjocka. Af kapitälerna, som äro föga inåtsvängda, är det vestra slätt, men det östra bladprydt. Murhörnen ha åt ingången likadana kapitäler. Kransar saknas. Posterne uppbära en spetsbåge med en rullik midtknopp. På kolonnerna hvilar en rundstafvig och på murhörnen en rätvinklig spetsbåge. Denna portal har vid en brand blifvit mycket skadad. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Å södra sidomuren i midten af östra hvalfafdelningen finnes ett spetsigt fönster, hvilket har hög bröstning samt ut- och invändigt sneda smygar. Triumfbågens betäckning