Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/414

Den här sidan har korrekturlästs

60

är halfrund med hålkälade men mycket skadade dynstenar.

Koret, hvars inre sträckning i söder och norr håller 17.1 samt i vester och öster 21.6, har ett spetsigt korshvalf med raka uppåtgående kappor. En ingång finnes å södra sidomuren nära vestra ändan. Yttre omfattningen har å hvarje sida ett större och ett mindre murhörn, som hvila på socklarna. Breda poster på hög tröskel uppbära en rundbåge. Från murhörnen, hvilka ha hålkälade kransar, uppgå rätvinkliga spetsbågar. Inre omfattningen har sneda smygar och lågrakspetsig betäckning. Å södra sidomuren öster om ingången ses ett spetsbågigt fönster, som till det yttre och inre är snedsmygigt, och ett alldeles likadant märkes på midten af altarväggen. I södra sidomuren nära östra ändan ses ett litet fyrkantigt och midt deremot i norra ett större rakspetsigt väggskåp.

Nära midten af norra sidomuren är en ingång till sakristian. Yttre omfattningen har poster, hvilka stå på temligen låg tröskel och uppbära en skarpkantig rundbåge. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Sakristian, som invändigt håller i söder och norr 16.0 samt i vester och öster 12.0, är något yngre än koret och betäckes med ett rundbågigt korshvalf. Åt öster på midten af sidomuren finnes ett litet spetsbågigt fönster, hvilket till det yttre är snedsmygigt, men till det inre har sneda smygar och lågrakspetsig betäckning. Ett litet fyrkantigt fönster åt norr har i sednare tid tillkommit. I midten af vestra sidomuren ses ett rakspetsigt väggskåp.

I tornet innehållas tre afdelningar öfver hvarandra. Första afdelningen, som invändigt sträcker sig i söder