Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/423

Den här sidan har korrekturlästs

69

bortbrytningar der frambringa kolonner. Att tvärt emot vanligheten der finnas pelare ej kolonner, låter ganska väl förklara sig. Medel måste vid kyrkans uppförande saknats för hennes snara fullbordan, hvadan pelare af blott tuktad kalksten blifvit med undantag af socklar och kransar uppdragna. Denna förmodan bekräftas äfven deraf, att skeppets skiljebågar likaledes emot vanligheten bestå af ohuggen kalksten. Ganska märkligt är, att både pelarne och skiljebågarne äro högst illa tuktade och putsade.

Tornets spiraltrappa utgöres äfven af tuktad kalksten med undantag af kärnpelaren, hvilken är groft tillhuggen. Skeppets norra och korets portal bestå af oslipad, men skeppets södra och tornets portal förete slipad kalksten. Då de förre äro rundbågiga, men de sednare spetsbågiga, tyckas dessa partier härröra från olika åldrar.

Uti den förteckning, som ifrån medeltiden finnes på de gotländska helgedomarnas ålder, uppgifves i J. Langebeks verk 1200, men i C. A. Weströms afhandling 1260 för kyrkans byggnadsår[1]. Vi kunna ej afgöra, hvilketdera af dessa årtal är ett tryckfel. Men det anse vi oss kunna med skälig visshet påstå, att, om förstnämnda byggnadsår är riktigt, så måste der funnits en äldre kyrka, enär den nuvarande företer spetsbågsstil; är deremot sistanförda årtal rätt uppgifvet, så tyckes detsamma på det närmaste öfverensstämma med berörda byggnadsstil.

I afseende på kyrkans konstruktion kan anmärkas, att den alltför breda triumfbågen saknar behöfligt mot-

  1. Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313, och C. A. Weström. De visitationibus episcoporum Lincopensium olim per Gothlandiam habitis, P. 7.