Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/425

Den här sidan har korrekturlästs

71

Fardume gård, som är belägen 5/16 mil från kyrkan i dithörande socken till höger om och ett litet stycke från vägen. Der finnas ruiner af tvenne byggnader, hvilka af allmogen kallas munkhuset och mynttornet eller Fardume slott. Enligt en sägen skola munkar i Fardume haft en underjordisk gång till nunnor i Bunge. Då Gotland å landsbygden blott haft ett kloster för munkar och ett för nunnor nemligen Roma och Solberga, så förtjenar denna barnsaga intet afseende, helst ingen kan rimligtvis tro, att en underjordisk gång funnits emellan Fardume och Bunge, enär en sådan skulle sträckt sig nära ¾ mil till största delen genom bergshöjder. Enligt en annan sägen skall Severin Norby begagnat munkhuset till bostad och mynttornet till myntställe. Detta föregifvande saknar ej allenast all historisk grund utan jemväl all sannolikhet. Vi vilja först taga lemningarne af ifrågavarande byggnader i betraktande, och vi skola sedan framställa vår mening om deras tillkomst och ändamål.

På en bergsluttning ligga Fardume ruiner. Af munkhuset, som troligtvis haft ansenlig böjd, är blott en fyrkantig afdelning i behåll, hvars yttre sträckning i söder och norr utgör ungefär 24.0, i motsatt riktning 22.0 samt höjd 18.0 och murtjocklek 5. Denna afdelning, hvilken kallas Norbys källare, betäckes med ett tunnhvalf och håller till det inre i söder och norr 14.0, i vester och öster 12.0 samt i höjd 8.0. En ingång på midten af vestra sidomuren och en ljusöppning till höger derom äro beggedera helt små och rundbågiga. Till venster i dörromfattningen märkas ett mindre väggskåp och derinom åt samma håll ett större samt i östra sidomuren mot södra ändan