Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/427

Den här sidan har korrekturlästs

73

höfvitsmannen Olof Axelson läto nedbryta många af dessa röfvarnästen. Vi anse, att Fardume slott varit ett ibland de många tillhåll, som sjöröfvare haft på Gotland. Om denna borgs läge tages i betraktande, så tyckes vår förmodan bli ganska sannolik. Fardume ruiner ha uti en svårtillgänglig bergsbygd nära hafsstranden en ganska hög belägenhet, hvadan man derstädes varit mindre blottställd för öfverrumpling från landsidan och haft nära förbindelse med öppna sjön. Härtill kommer, att flere goda hamnar för forntidens fartyg finnas i närheten. Vägen till Lergrafshamn utgör blott ½ mil, till Vallavik 3/16 och till Kyllejhamn ½. För öfrigt räknas till Kapellshamn 1 ¾ mil, till Fårösund 1 ¼ och till Slitehamn 2.

Efter undersökinng af Fardume ruiner tyckes Fardume träsk, som derifrån ligger på ett afstånd af 400 steg, förtjena att närmare beses. Detta träsk, hvilket är ⅛ mil bredt och ¼ långt, har en liten holme, som är bevuxen med martallar och flere slags löfträd. Samma träsk har, ehuru dess största djup blott utgör 1 famn, flere slags fisk i myckenhet. Holmen består af ett gung- eller hängfly, hvilket är för gossar behagligare att beträda än för gubbar. Då man betraktar holmen och den omgifvande vassen inses, att träsket skall, såvida det icke uttappas, under tidernas lopp förvandlas genom växternas förmultning till myr eller kärr och sedan till fast mark.

Öfver ruinerna höjer sig en bergås, hvartill man med 125 steg uppkommer. Der ligger en ättehög, som består af kullersten och håller 90 steg i omkrets, men blott 6.0 i höjd. På denna hög växer ett dvergartadt tallträd, hvars stam utgör 6.0 i omkrets, men