Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/434

Den här sidan har korrekturlästs

80

Kyrkan skall enligt en gammal förteckning ha 1221 uppstått[1]. Då kyrkan företer ren spetsbågsstil, så måste hon vara ungefär ett århundrade yngre. Der måste således funnits en äldre kyrka, hvilken varit förliten och derföre blifvit ombyggd. Denna förmodan är så mycket troligare, som yttre omfattningen af skeppets norra ingång är hållen i ren rundbågsstil och i jemförelse med detsammas motsvarande liksom med korets portal mycket enkel, och således har tvifvelsutan tillhört en äldre kyrka och blifvit vid den nuvarandes byggnad begagnad, såsom flerstädes skett, å norra sidomuren. Del vill jemväl synas, som tornets socklar, hvilka förete rundbågsstil, tillhört en äldre byggnad.

En stor port i kyrkogårdens södra sidomur betäckes med ettt högt tunnhvalf på vederlag i vester och öster. Yttre omfattningen, som har hålkälade och rundstafviga dynstenar och spetsig betäckning, prydes i kanterna med rundstafvar. Inre omfattningens dynstenar utgöras af en hålkäl emellan tvenne rundstafvar och dess sidostycken äro skarpkantiga, men dithörande båge, hvilken är vida mindre spetsig än den nyssberörde, har i kanten en rundstaf. I hvarje insida ses en lång lågrakspetsig sittnich. Höga rösten förenas med ett kroppåstak.

En genomgång i kyrkogårdens östra sidomur har ett tunnhvalf med spetsbågiga omfattningar och en hög rakspetsig sittnich i hvarje insida. Yttre omfattningen, som är stafprydd, hvilar på hög tröskel och uppbär en spetsig betäckning med två halfva och två hela rundbågiga blad samt tre rullika knoppar. Dessa blad siras

  1. Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 312.