Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/448

Den här sidan har korrekturlästs

94

nära raka och uppåtgående kappor. På detta sätt har korshvalfvet blifvit qvadratiskt. Ett fönster med spetsig betäckning intager midten af östra sidomuren. En midtpost i detta fönster uppbär två spetsbågar och deröfver en fyrbladig ros. Åt norr finnas ett rakspetsigt och ett rakbetäckt väggskåp.

Tornet, som innehåller två afdelningar öfver hvarandra, har likadana socklar som men något högre än den öfriga byggnaden och uppbär en åttkantig spira. Nedra afdelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 30.0 samt murtjocklek 12.0 betäckes med ett åttadeladt korshvalf, hvilket från golfplanen till slutstenen håller 41.5 i höjd. Korshvalfvets hvarje kappa har till nedra hälften spetsig och uppåtskjutande och till öfra skarpryggig och nedåtlutande hållning, som är både ful och konstruktionsvidrig.

Åt vester förmärkes en igenmurad ingång. Yttre omfattningens hvarje sida har mellan murhörn tre kolonner, af hvilka skaften saknas. Ytterst stå fyrkantiga pilastrar. Grundstenarne äro skråkantiga, baserne attiska med skyddsblad å den norra sidan, men i deras ställen ses menniskohufvuden å den södra. Kapitälerne, som äro nära raka, prydas med halfupphöjda bilder. De södra kapitälerne förete Marias besök hos Elisabeth, Maria till sängs, deröfver oxen åsnan och barnet, Josef sittande vid Marias fötter samt engelns uppenbarelse för herdarna. På de norra kapitälerna afbildas de tre vise männens besök och Herodes’ barnamord. Å den södra pilastern märkes framtill en baldakin med röste och fialer, och deri står nederst S. Olof med yxa i venstra och riksäple i högra handen och krona på hufvudet, öfverst S. Petrus med en bok i venstra och