Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/456

Den här sidan har korrekturlästs

102

sjelf lysa oss, medan vi undersökte källaren, som är fyrkantig och har följande anordning. Den ena sidomuren håller i inre sträckning 19.3 och den andra 20.3. Betäckningen utgöres af ett enda korshvalf med rundbågiga och vågräta kappor. Detta vidspända korshvalf har såsom stöd fått en kolonn i uppnedvänd ställning och en illa inmurad pelare. En ingång å ena sidomuren är utåt rundbågig, inåt rakbetäckt, och en likadan å motsatta sidomuren har troligtvis inledt till en annan källare. I tvenne sidomurar finnas två lågrakspetsiga väggskåp. Källaren ligger nu helt och hållet under den grushög, hvilken tillkommit genom en deröfver uppförd samt nedbruten och förvittrad byggnad.

Konung Birger, som 1312 vid Slitehamn landsatt krigsfolk, tågade dermed till Lärbro för att tvinga Gotländningarne att utgöra några nya pålagor. Det kom vid Röcklingebacke tull en drabbning med allmogen, hvilken anfördes af en höfding från Angelbo gard. Efter denna drabbning, hvartill allmogens anförare utryckt med tolf och hvarifrån han återvände med blott tvenne ryttare, blef konungen tillfångatagen [1]. Den ofvanberörda källaren, som fordom legat ofvan jord och tvifvelsutan varit en underbyggnad för ett fast boningshus, är utförd i ren rundbågsstil och måste således funnits före drabbningen vid Röcklingebacke. Måhända har anföraren för allmogen vid denna märkvärdiga händelse varit egare af ifrågavarande boningshus.



  1. Strelow. S. 155—157. Jemför Lagerbring, Svea rikes hist. 3. D. S. 90, 91.