Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/486

Den här sidan har korrekturlästs

Bäl.

Vid stora vägen 1 mil sydvest från Boge har denna helgedom en ganska hög belägenhet. Trakten är mager och bergig. Häraf låter det förklara sig, hvarföre afstånden mellan Bäl och närmaste kyrkor äro temligen långa och hvarföre nämnde helgedom har jemförelsevis mindre ansenlighet, ehuru den ligger nära midten af Gotland, hvarest utomordentliga uppoffringar under nästan hela medeltiden blifvit gjorda för uppförande af talrika och storartade tempelbyggnader.

Bäl, annex till Heinhem, består af fyrkantigt skepp, aflångfyrkantigt kor i öster och fyrkantigt torn i vester. Hela byggnaden är uppförd af huggen och tuktad kalksten.

Skeppet, som invändigt håller i söder och norr 27.6 samt i motsatt riktning 26.2 och i murtjocklek 4.4, har skråkantiga socklar. Betäckningen utgöres af två korshvalf med en enkel och skarpkantig skiljebåge. Korshvalfven äro föga spetsiga med rakt uppåtgående kappor, och de ha ansenlig höjd. Skiljebågen, hvilken är 1.5 bred, har å sidomurarna smärta kragstenar med hålkälade kransar.

Å södra sidomuren nära vestra ändan finnes en stor ingång, som är nedtill bredare än upptill och ovanligt hög. Tjocka poster på hög tröskel uppbära ett fyrbladigt dörrfält med tre rullika och bladprydda knoppar. Å dörrfältet sprida sig två halfva och fyra hela rundbågar med fem fina bladknoppar. Hvarje sida inrymmer fyra kolonner, af hvilka de tre åtskiljas af