Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/489

Den här sidan har korrekturlästs

135

östra hörn inleder på en trappa, som i den norra sidomuren uppgår från öster åt vester och sedan i den vestra från norr åt söder till andra afdelningen, hvarest stegar vidtaga. Den andra afdelningens södra och norra sidomur hvila på den förstas kantbågar, hvadan der uppkomma starka indragningar. Det tyckes, som man der ämnat anbringa gallerier. Tornet har sannolikt icke blifvit fullbordadt; ty gluggar saknas, hvadan dess spira, hvilken öfvergår från fyrkant till attkant, fått nederst sådana. Andra afdelningens murar äro uppåt inåtdragna. En dylik försigtighet hade troligtvis ej ifrågakommit, om meningen ej varit att bygga tornet mycket högre.

Vid korets vestra ända å hvarje sidomur saknas socklar, men der framstå några råa stenar. Å korets norra sidomur synas förtagningar till en blifvande sakristia. Det tyckes, att, liksom tornet icke fått sin fullbordan, korets socklar i vester och en tillärnad sakristia aldrig blifvit utförda.

I kyrkan ses en dopfunt, som består af slipad kalksten och är rund och alldeles slät. Grundstycket är hålkäladt, mellanstycket afsmalnar uppåt och slutar med en rundstaf. Skålen har skråkantig botten och lodräta sidor. Dopfuntens hela höjd utgör 3.2 och skålens yttre tvärmått 2.5.

Kyrkan, hvilken enligt en uppgift från medeltiden blifvit 1246 uppförd, är hållen i äldre öfvergångsstil [1]. Nämnda byggnadsår är sannolikt. Skeppets portal, som visar sig vara vida yngre än korets, är en sednare försköning i yngre medeltidsstil.

  1. Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.