Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/491

Den här sidan har korrekturlästs

Heinhem.

Ifrån Bäl framgår längs på en skoglös bergssträcka en temligen smal väg ½ mil till Heinhem, som har ett högt läge och består af ett aflångfyrkantigt skepp och ett likadant men mindre kor med en fyrkantig sakristia åt norr och af ett fyrkantigt torn i vester. Skeppets yttre mursidor äro till betydlig del och tornets helt och hållet uppförda af huggen kalksten i mycket olika skikten; men koret består af huggen och tuktad sådan.

Skeppet, hvars inre bredd håller 31.8 och längd 42.3 samt murtjocklek 4.5, har socklar, som utgöras af en hög karnis derpå en hög platt och slutligen en liten skråkant. Tvenne korshvalf med en tvåsprångig skiljebåge bilda skeppets betäckning. Kapporna äro spetsiga och uppåtgående. Å sidomurarna framstå långa och smärta kragstenar med hålkälade kransar, hvarpå skiljebågen, som är spetsig, hvilar.

I midten af vestra hvalfafdelningen åt söder finnes en ingång. Yttre omfattningen utgöres af ett stort murhörn å hvarje sida, och derinnanför stå breda poster på hög tröskel. Mellan murhörnen och posterna ses å hvarje sida en kolonn. Murhörnen uppgå från skeppets socklar. Kolonnerne ha skråkantiga grundstenar, och derpa lodräta plinter med en fin hålkäl och rundstaf. Skaften ha nederst fyrkanter med två uppåtvända rundbågar och i hörnen liljor. Kapitälerne äro bukiga och på hvardera märkes en fågel med framräckt hufvud och små vingar. Kransarne, hvilka äfven