Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/501

Den här sidan har korrekturlästs

147

norra sidomurens östra ända ses ett större rakspetsigt väggskåp.

Å norra sidomuren märkes en simpel rundbågig ingång till sakristian, som invändigt sträcker sig i söder och norr 8.5 samt i vester och öster 12.5. Sakristian, hvilken har skråkantiga socklar, betäckes med ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr, samt har ett litet snedsmygigt och rakslutet fönster åt öster.

Tornet, som innehåller två afdelningar öfver hvarandra, har skråkantiga socklar, hvilka äro vida högre än den öfriga byggnadens. Första afdelningen, som invändigt håller i söder och norr 29.4 samt i vester och öster 25.0 och är mycket hög, uppbär ett korshvalf med spetsiga rakt uppåtgående kappor. Å midten af vestra sidomuren finnes en ingång, hvilken till yttre omfattningen har å hvarje sida en kolonn emellan murhörn. Grundstenarne äro skråkantiga, baserne attiska med skyddsblad, kapitälerne inåtsvängda och prydda med ett menniskohufvud och bladverk, kransarne hålkälade. På kolonnerna uppstår en rundstafvig och på murhörnen skarpkantiga bågar, som alla äro lågspetsiga. Den båge, hvilken uppbäres af kolonnerna, har å hvarje ända en fyrkantig bas och på midten en knöl eller led, som liknar två attiska baser, hvilka utan plinter äro med nedra torerna vända mot hvarandra. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Ett fönster öfver vestra ingången är spetsigt samt till det yttre och inre snedsmygigt. Två poster i detta fönster uppbära två rundbågar, som skära hvarandra, och derpå hvilar en fyrbladig ros. Samma fönster är till nedra hälften igenmuradt. Tornbågen är nära lika bred

10*