Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/506

Den här sidan har korrekturlästs

152

åtgående kappor. Södra rummet, som invändigt håller i söder och norr 12.4 samt i vester och öster 16.0, har åt söder en liten snedsmygig och raksluten ljusöppning och derunder två fyrkantiga väggskåp. Der finnes äfven å vestra sidomuren liksom å tvärmuren ett litet fyrkantigt väggskåp. Norra rummet, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 12.7 samt i vester och öster 16.0, har å norra gafvelmuren en rundbågig nichfördjupning. Å vestra sidomuren märkes en ganska liten raksluten ljusöppning och derunder ett litet fyrkantigt väggskåp. Det södra rummet har liksom det norra från öster en ingång, hvilken är till det yttre rätvinklig och rundbågig, men till det inre snedsmygig och lågrakspetsig.

Öfra våningen betäckes med ett högt och spetsigt tunnhvalf, som uppbär sparrarna. Der märkas på midten af norra gafvelmuren tvenne små fyrkantiga ljusöppningar öfver hvarandra, för öfrigt intet sådant. Ehuru den öfra våningen saknar tvärmur, har den likväl två ingångar åt öster, hvilka stå midt öfver den nedras. Dessa ingångar äro liksom de nyssberörda utvändigt rätvinkliga och rundbågiga, men invändigt snedsmygiga och lågrakspetsiga. Byggnaden, som har temligen höga gafvelrösten i söder och norr, uppbär ett kroppåstak med vattenfall åt vester och öster.

Nära och öster om detta hus står en ehuru fet nästan förtärd furustock, hvilken omgifves med trenne höga och breda trappsteg af huggen kalksten. Ännu qvarsitter i stocken en lång korsarm, och öfver och under densamma finnas gluggar för en korsring. Alltså har det hela varit ett triumfkors, helst märken efter ringen synas i den öfverblifna korsarmen. Stocken