Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/510

Den här sidan har korrekturlästs

156

gigt fönster i midten af östra hvalfafdelningen åt samma håll har äfven till det yttre och inre sneda smygar. Triumfbågen är mycket bred och spetsig med hålkälade och rundstafviga dynstenar. I bågen afvexla rödaktig och hvitspräcklig kalksten med ljusgrå sådan. Skiktena, som ha olika höjd, äro slipade.

Koret, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 24.2 samt i vester och öster 28.7 och murtjocklek 5.8, har likadana socklar som skeppets östra tredjedel. Ett korshvalf med föga spetsiga raka uppåtgående kappor bildar korets betäckning. En ingång finnes å södra sidomuren närmare vestra ändan. Å portalens hvarje sida stå tvenne kolonner mellan murhörn. Ytterst framskjuter en pilaster och innerst stå poster på hög tröskel. Grundstenarne äro skråkantiga, baserne attiska med skyddsblad, kapitälerne bägarlika med yfviga löfverk och fasettband, kransarne rundstafviga och hålkälade. På kolonnerna hvila rundstafviga och på murhörnen skarpkantiga spetsbågar. Kolonnernas yttre båge har å midten en stor led. Posterne uppbära ett trebladigt dörrfält med två rullika och en femflikig knopp. Ett spetsigt röste, som höjer sig öfver pilastrarna, har hålkälade vattenlister. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Öster om ingången märkes ett rundbågigt fönster. Å altarväggen finnas tre lågspetsiga fönster, af hvilka det mellersta är bredast och högst. Alla dessa fönster äro ut- och invändigt snedsmygiga. I korets röste finnes en liten snedsmygig och rundbågig ljusöppning.

Altarbordet, som är muradt, har hålkälad skifva af skipad kalksten. Derå står en usel altartaffa i barockstil af trä. Ett krucifix i naturlig storlek hänger