Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/517

Den här sidan har korrekturlästs

163

fattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Tornbågen, hvilken är mycket bred och hög, har lågspetsig betäckning och skråkantiga dynstenar. Nära midten af vestra sidomuren finnes ett litet rundbågigt fönster, som till det yttre och inre är snedsmygigt.

I södra sidomuren nära östra ändan märkes en raksluten ingång till en trappa, hvilken uppleder till andra afdelningen, som har åt vester en liten korsformig ljusöppning och åt vinden en lågrakspetsig genomgång och deröfver en halfrund hjelpbåge. Andra afdelningens södra och norra sidomurar hvila på de grofva kantbågarna derunder och bilda breda indragningar, på hvilka man troligtvis ärnat anlägga gallerier.

Stegar uppgå till tredje afdelningen, hvarest en glugg intager midten af hvarje sidomur. I gluggarna, som förete rätvinkliga och lågspetsiga omfattningar, ha midtkolonner uppburit små trebladiga spetsbågar. Kolonnerne äro förstörda, men bågarne qvarsitta. För några år sedan höjde sig å tornet en fyrkantig spira, men i dess ställe ses fyra lågspetsiga rösten och deröfver en vanprydlig lanterna.

I kyrkan står en dopfunt hvilken, arbetad af kalksten, är till foten mellanstycket och skålen rund. Foten prydes med rundstaf och hålkäl. Mellanstycket, som afsmalnar uppåt, har öfverst en rundstaf. Skålen, hvilken är halfklotformig, siras med tjugo rundslutna blad och har omkring öfra kanten en hålkäl. Foten håller i yttre tvärmått 2.5, skålen 2.7, och hela höjden utgör 3.2. Locket, som består af trä, är lågkupigt och har ofvanpå en liten kyrka i grekisk korsform samt prydes å midten med ett fyrkantigt torn; allt i medeltidsstil.


11*