Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/523

Den här sidan har korrekturlästs

169

berörda bågar och närmaste sidomurar äro tre spetsiga och föga uppåtgående korshvalf inslagna. Alltså finnas der tre lika stora qvadrater, af hvilka en intager midten och en ligger på södra och en på norra sidan derom. Socklarne å mellanqvadraten utgöras af två skråkanter öfver hvarandra, men socklarne å södra och norra sidoqvadraten likna skeppets. På midten af vestra liksom södra sidomuren synas spår efter en liten rundbågig ingång, som är igenmurad. Öfver sistberörda ingång märkes ett smalt och högt fönster, hvilket är spetsbågigt. Å midten af norra sidoqvadraten åt vester finnes ett likadant fönster, som likväl har trebladig betäckning. Begge dessa fönster äro ut- och invändigt snedsmygiga.

I södra sidoqvadratens vestra hörn står en fyrkantig pilaster, hvilken har en raksluten ingång till en spiraltrappa, som håller blott 4.5 i tvärmått och således är ganska trång. Denna trappa uppleder på södra sidoqvadratens takhvalf. Der visar sig, att tornet med fyrkantig form fortgår från mellanqvadraten, och att inga tvärmurar finnas mellan södra och norra sidoqvadratens samt skeppets takhvalf. Under skeppets kroppåstak samt södra och norra sidoqvadratens luttak, hvilka alla äro liksom korets ovanligt höga, har tornet i andra afdelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 10.8 samt i motsatt riktning 14.4, en ansenlig glugg å hvarje sida. I södra liksom i norra gluggen qvarstår en midtkolonn, som uppbär tvenne små rundbågar. Den vestra gluggen har förlorat sin midlkolonn och fått i dess ställe ett trästycke, och i den östra äro både midtkolonn och dithörande små bågar bortbrutna för att lemna en fri genomgång.