Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/525

Den här sidan har korrekturlästs

171

brytningar. Skåpet har en låg skråkantig undersats, men saknar flygelstycken. Midt öfver skåpet höjer sig ett bladprydt kors, hvilket på midten och i hvarje ända prydes med en fyrbladig ros. Hela detta konstverk består af ek och röjer sednare spetsbågsstil. Skåpets och dörrarnas bredd tillhopa utgör 10.8 och deras höjd 4.2.5.

I kyrkan står en dopfunt, som, arbetad af sandsten, prydes med många figurer. Foten och skålen äro runda. Foten saknar prydnader. Skålen har skråkantig botten och raka sidor. Botten siras med sex rundbågiga fält, sidorna med sju sådana; de förra äro nedåt sammantryckta, de sednare uppåt. Figurerne äro så förvittrade, att en tydning deraf svårligen kan med säkerhet gifvas. Dopfuntens hela höjd utgör 3.0, skålens yttre tvärmått 2.6.

Dopfuntens lock, hvilket är skuret af ek samt någon al och björk, förtjenar att närmare skärskadas. På en stor skråkant följa två platter med en mellanliggande rundstaf. På midten står ett högt torn med tvenne gluggar å hvarje sida. Emellan fyra rösten höjer sig öfver hörn en fyrkantig spira, som krönes med en knopp, hvarpå en dufva sitter. Till tornets hvarje sida sluter sig ett kapell, hvilket har rundbågiga två- och tredelade fönster vanligt kroppåstak och en fyrkantig takryttare. Mot tornets hvarje hörn uppstår från skråkanten ett större kapell, som har vindskappor och vattenfall åt alla sidor. Då hvarje parti å detta lock består af ett helt trästycke utan någon urhålkning, så kan detsamma icke utan svårighet aflyftas. Lockets hela höjd med dufvan utgör 4.5.

Enligt en gammal förteckning skall denna helge-