Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/547

Den här sidan har korrekturlästs

193

ningen har å hvarje sida två smärta kolonner mellan stora murhörn. Grundstenarne äro karnisade, baserne attiska men tryckta, plinterne afrundade för kolonnerna, kapitälerne inåtsvängda och kransarne hålkälade. Å den vestra sidan prydas kransarnas platter med fasettstafvar, men å den östra äro de släta. På kolonnerna hvila rundstafviga, på murhörnen skarpkantiga spetsbågar. Föga breda men tjocka poster på hög tröskel uppbära en spetsbåge, som siras med fem blad, af hvilka det mellersta har en halfrund en lågspetsig och en högspetsig inskärning. Å vestra sidomuren märkes ett ganska stort rundfönster med sju ringar, som i midten bilda en ros med sju spetsiga blad samt trekanter i yttre svicklorna. Yttre omfattningen består af tvenne språng, af hvilka det yttre är rätvinkligt det inre snedsmygigt. Inre omfattningen har två rätvinkliga och ett snedsmygigt språng. Ringarne och rosen äro ut- och invändigt snedsmygiga. Tornbågen är lika bred som första afdelningen, och den är åt öster tvåsprångig. Dynstenarne äro karnisade och betäckningen högspetsig som triumfbågens.

Vid södra ändan af vestra sidomuren öppnar sig en raksluten ingång till en trappa, som uppgår åt norr och vrider sig inuti norra sidomuren, der en likadan ingång vid östra ändan inleder på första afdelningens takhvalf. I andra afdelningen finnes åt söder en liten rakbetäckt ljusöppning och åt öster en temligen stor spetsig hjelpbåge och deri en raksluten ingång till vinden. Trappan fortgår i östra sidomuren åt söder, och mot nedra ändan af densamma inför en raksluten ingång till tredje afdelningen, hvilken liksom de öfre har bjelklag. Der finnes åt vester en glugg, som