Vid större och mindre boningshus stå långa stänger, hvilka uppbära små fyrkantiga torn, hvaruti starar ha sina bon, hvadan de bli nästan tama.
Gotland har många vattenqvarnar, men vida flere väderqvarnar, af hvilka de förra till största delen bestå af trä, men de sednare, som äro runda, utgöras af kalkflisor utan murbruk. Qvarnarne äro små och simpla, och likadana ha troligtvis funnits å ön för flere århundraden tillbaka. Man kan i allmänhet säga, att Gotländingen ej bråkar sin hjerna med några uppfinningar. Orsaken härtill är ganska lättbegriplig. Den goda ön, hvarest man på de fleste ställena får fint, ganska godt hvetebröd, ger den fåtaliga befolkningen en bekymmerslös bergning, om man lefver någorlunda tarfligt, och man behöfver således icke anstränga sig med förbättringar i åkerbruk, i boskapsskötsel eller i husbyggnad. Gotländingarne, hvilka i allmänhet ha ett fördelaktigt utseende, äro fromsinta, fåordiga och välvilliga. Sällan förmärkes någon liflighet, ännu mindre någon raskhet. Vi beklaga den främling, som måste brådska. På Gotland råder den forntida gästvänligheten, så att den hos presterna vida öfvergår all förväntan, och odalmännen upplåta med största välvilja sina boningar för främlingar.
Med undantag af några få gästgifvaregårdar, hvilkas antal utgör 53, äro många dåliga och några rentaf eländiga. Det är således en lycka för resande, att allmogen i sina rymliga och snygga boningshus ej ogerna mottager främlingar och med välvilja bjuder husmanskost. Mången vill ej derför mottaga någon betalning, och ingen har något obilligt anspråk. Det är äfven en ovanlig fördel, att man kan på Gotland få en eller flere
