Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/592

Den här sidan har korrekturlästs

238

uppkomma tre nära likstora afdelningar, af hvilka den vestra har ett spetsigt korshvalf och de två öfriga fyra mindre sådana med spetsiga skiljebågar. Alla kapporna äro raka och föga uppåtgående. De kopplade kolonnerne ha gemensam grundsten bas kapitäl och krans. Grundstenen är skråkantig och plinten skarpkantig. Basen företer en dålig attisk form med ofullbordade skyddsblad. Nedra toren öfverskjuter plinten. Kapitälet prydes at söder med tvenne menniskohufvuden, åt norr med tvenne blad, kransen är hålkälad. Hvarje skaft, bestående af hela och slipade rundstycken, håller 4.4.5 i omkrets. Rundbågarne, som hvila på de kopplade kolonnerna och de motsvarande kragstenarna, utgå från östra ändarna af vestra delens sidomurar, och ha lika bredd som begge skaftens tvärmått nemligen 3.0. Den stora kolonnen har en temligen låg och rätvinklig grundsten och derpå en attisk bas med tunna och simpla skyddsblad. Nedra toren öfverskjuter plinten. Kapitälet, hvilket är lågt, siras med bladverk, och kransen, som är hålkälad, prydes äfven med sådant. Den stora kolonnens skaft utgöres af hela och halfva oslipade rundstycken och håller 8.2 i omkrets. De motsvarande kragstenarne å sidomurarna samt åt vester och öster bestå af skråkant och derpå rundstaf samt hålkälad krans. Skiljebågarne ha lika bredd som den stora kolonnens tvärmått.

Skeppet har en ingång nära midten af den södra sidomuren och en sådan närmare åt vester å den norra. Södra portalen prydes med två kolonner mellan mycket stora murhörn å hvarje sida. Innerst stå ganska breda poster på hög tröskel och ytterst framspringa grofva pilastrar. Grundstenarne äro skråkan-