239
tiga. Baserne äro attiska och deras nedre torer öfverskjuta plinterna och ha skyddsblad. Kapitälerne äro bägarlika och löfprydda, kransarne hålkälade. Kolonnerne uppbära rundstafviga och murhörnen skarpkanliga rundbågar. På posterna hvilar en trebladig båge med trenne rullika knoppar. På pilastrarna, af hvilka hvardera håller 1.7 i bredd och 2.5 i framsprång, höjer sig ett spetsigt röste, som å midten framter ett djur och deröfver en bröstbild. Norra portalen har å hvarje sida en kolonn emellan yttre murhörn och inre poster. Murhörnen äro mycket stora och posterne ganska breda. Kolonnerne ha skråkantiga grundstenar och attiska baser med skyddsblad. Kapitälerne äro veckprydda. Murhörnen uppgå från skråkantiga grundstenar. Gemensamma kransar för kolonnerna och murhörnen äro hålkälade. Kolonnerne liksom murhörnen uppbära en skarpkantig rundbåge. På posterna, hvilka stå på hög tröskel, hvilar ett rakt dörrfält, som siras med en stor inristad ros. Begge ingångarnas inre omfattningar äro snedsmygiga och lågrakspetsiga. Hela den södra portalen består af slipad kalksten, och den norra har slipade skaft poster och dörrfält af sådan. På midten af skeppets östligaste afdelning finnes åt söder ett smalt högt och rundbågigt fönster, hvilket ut- och invändigt har sneda smygar. Triumfbågen, som är lika bred som koret men temligen låg och spetsig, prydes åt vester med två språng och en mellanlöpande rundstaf. Vederlagen äro mycket låga och hålkälade. Rundstafven framter skråkantiga baser, hvilka likna uppnedvända simpla kapitäler, och dess slutsten utmärkes med ett menniskohufvud.
Koret, som invändigt håller i söder och norr 22.0