244
tigt skäl ligga till grund, och detta är icke svårt att inse. Man har tvifvelsutan ärnat att öfver vestra hvalfafdelningen uppdraga ett qvadratiskt torn, då man utanför södra och norra sidan fått ett galleri. Såsom ett ytterligare bevis för denna mening bör det nämnas, att skeppets takhvalf merendels äro högre än den första tornafdelningens. Detta gäller äfven för Gothem, ty första tornafdelningens höjd ifrån golfvet till slutstenen utgör 30.0, hvaremot skeppets vestra takhvalf är 2.0 och dess östra 6.0 högre. Man har troligtvis funnit, att ett qvadratiskt torn å vestra hvalfafdelningen ej kunde ega bestand, ett förhållande, som äfven inhemtas af Endre, hvars torn har en ganska betydlig och vådlig lutning åt öster. Måhända har man jemväl för att vinna utrymme i Gothem uppfört dess torn utanför vestra gafvelmuren.
Kyrkan har enligt en uppgift från medeltiden tillkommit 1199[1]. Då skeppet koret sakristian och utsprånget förete utbildad rundbågs- men tornet äldre öfvergångsstil så synes nämnda byggnadstid i afseende på de fyra förstnämnda hufvuddelarna vara sannolik, men den sistberörda tyckes deremot ha flere årtionden derefter uppstått.
Altarbordet, som består af huggen kalksten, intager midten af utsprånget och betäckes med en stor skifva, hvilken är rundstafvig och hålkälad af huggen men oslipad sådan. Altartaflan, som utgöres af fin sandsten i rococomaner, har 1669 tillkommit. På altarbordet står tvenne stora messingsstakar för tjocka ljus. Hvardera af dessa stakar, hvilka äro alldeles
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 314.
