Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/602

Den här sidan har korrekturlästs

248

omfattningar. Jemte den yttre omfattningen finnes en raksluten och jemte den inre en rakspetsig sittnich och en sådan i vestra och en i östra insidan. I norra gafvelmuren märkes ett rakspetsigt väggskåp.

En större port vester om och jemte kastellet har spetsigt tunnhvalf med en stor lågrakspetsig sittnich i södra och ett litet rakbetäckt väggskåp i norra insidan. Yttre omfattningen, som bildar anslag, har skråkantiga socklar med rundstafvar, hålkälade kransar och slät spetsbågig betäckning. Alla portarne bestå af huggen och tuktad kalksten.

I södra kyrkogardsmuren har en likadan port, hvaraf Hilfeling gifvit en teckning, blifvit i sednare tid nedbruten. Jemte södra sidan af kyrkogården ligger prestgården, hvadan förstöringen troligtvis tillkommit.

Till prestgarden inför en gammal inkörsport, hvilken håller 9.8 i bredd och 3.5 tvärsigenom och den har högspetsig betäckning, som uppbär ett röste med nio tinnar, af hvilka de två nederste och den öfverste äro förvittrade. Sidostyckena ha socklar och kransar. Den ene sockeln utgöres af stor hålkäl och liten rundstaf, men den andre af skråkant och derpå hälkäl och rundstaf. Af kransarna, som äro lindrigt hålkälade, prydes den ene med ett bart menniskohufvud och en drake samt bladslingor, den andre med ett krönt menniskohufvud och trebladiga rosor samt ett behornadt hufvud. Nederst i hvarje yttersida finnes en rakspetsig sittnich. Vid bågens slutsten sitter Christus med korsgloria på en kragsten och lemning märkes efter en stenbetäckning. Af de tvenne mellersta tinnarna har hvardera en fatlik fördjupning och af de tvenne nästsista hvardera två rakspetsiga nicher. På den öfversta