Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/610

Den här sidan har korrekturlästs

256

och rundbågig ingång till sakristian, hvilken betäckes med ett tunnhvalf på vederlag i vester och öster. Sakristian, som invändigt håller i söder och norr 12.0 samt i vester och öster 11.0, har mycket små skråkantiga socklar, hvilka äro vida lägre än skeppets och korets. Ett litet fönster å östra sidomuren har till det yttre rundbågig betäckning och små sneda smygar, men till det inre rak betäckning och stora sneda smygar. Ett fyrkantigt väggskåp märkes i vestra sidomuren.

Tornet, som har skråkantiga socklar men vida lägre än skeppet och koret, innehåller fyra afdelningar öfver varandra. Första afdelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 13.8 i vester och öster 20.5 och murtjocklek 5.5, betäckes med ett korshvalf, som har åt söder och norr rundbågiga, men åt vester och öster lågspetsiga kappor, hvilka äro raka och föga uppåtgående. En ingång å norra sidomuren nära östra ändan har åt vester liksom åt öster två murhörn, som uppgå från socklarna. Derinnanför stå poster på hög tröskel. Murhörnen uppbära skarpkantiga rundbågar. På posterna, hvilka ha rundstafviga och hålkälade konsoler, hvilar ett lågrakspetsigt dörrfält med en rullik knopp i midten. Inre omfattningen är snedsmygig och rakbetäckt. På midten af vestra sidomuren finnes ett ganska stort rundfönster, som är åttabladigt med öppen ring i midten och har ut- och invändigt sneda smygar. Yttre och inre omfattningen liksom ringen siras med stora rundstafvar. Denna fönsterros består af fyra sandstensstycken. Tornbågen, hvilken är spetsig, har hålkälade dynstenar.

En raksluten ingång i södra sidomurens östra ända inför till en trappa, som i densammas vestra