Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/615

Den här sidan har korrekturlästs

Anga.

Föga öfver ½ mil i sydost från Norrlanda ligger Anga, som är annex till Kräklingbo. Denna trakt liknar den nyssberörda och är högländ bergig och ofruktbar och har ringa skog. Anga utgöres af ett aflångfyrkantigt skepp ett fyrkantigt torn öfver den vestra hälften och ett fyrkantigt kor samt ett halfrundt utsprång i öster. Hela byggnaden är uppförd af huggen och tuktad kalksten. Alla socklarne äro skråkantiga och lika höga.

Skeppet, hvars inre bredd utgör 19.9 och längd 36.9, har en midtkolonn, hvilken med motsvarande kragstenar å sido- och gafvelmurarna uppbär fyra skiljebågar och lika många korshvalf. Midtkolonnen har följande anordning. Grundstenen är fyrkantig. Basen, som nederst är fyrkantig, sluter sig öfverst med en skråkant till en rundstafvig ring. Skaftet, hvars omkrets utgör 7.2, består af tio hela rundstycken, hvilka hålla dels något öfver dels något under 1.4 i tjocklek. Kapitälet liknar basen, men det har omvänd ställning. Kransen är hålkälad. Grundstenen och basen samt kapitälet och kransen bestå af hela block, och alla äro liksom skaftet oslipade. Skiljebågarne åt söder och norr äro 2.9 breda, men åt vester och öster hälften smalare och alla spetsiga samt enkla och skarpkantiga. De breda skiljebågarne uppgå från rundstafviga och hålkälade, men de smala från blott hålkälade kragstenar. Korshvalfven, som äro mycket smalare i söder och norr än i vester och öster, ha raka föga uppåt-