Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/625

Den här sidan har korrekturlästs

271

koret och sakristian skråkantiga socklar. Betäckningen bildas af ett spetsigt korshvalf med raka föga uppåtgående kappor. Tribunbågen har utsprångets bredd och spetsig betäckning med hålkälade dynstenar. På midten af södra sidomuren finnes ett enkelt rundbågigt fönster, som ut- och invändigt har sneda smygar samt fin rätvinklig karm. Uti ett spetsbågigt fönster, hvilket intager midten af altarväggen, stå tvenne poster, som uppbära tvenne sig skärande rundbågar och derpå en stor fyrbladig ring. Omfattningarne posterne bågarne och ringen äro till det yttre och inre snedsmygiga. I den södra sidomuren märkes ett rakspetsigt väggskåp och ett helt litet snedt deremot i den norra.

Enligt en urkund från medeltiden har kyrkan 1211 blifvit uppförd[1]. Kyrkan, hvilken till sina hufvuddelar härrör från en och samma tid, röjer en mycket utbildad eller sen spetsbågsstil. Alltså kan nämnda byggnadsår ej rimligtvis antagas. Då vi likväl i många fall ansett de uppgifter, som i ofta åberopade urkund lemnas rörande de Gotländska kyrkornas ålder; så synes oss, att anförda byggnadsår måste gälla en äldre helgedom än den, hvilken nu finnes i Kräklingbo. Detta är så mycket troligare, som korets sakristians och utsprångets socklar ha en vida äldre anordning än skeppets, och således torde tillhört en helgedom, som blifvit bortbruten för den nuvarandes uppförande. Det vissa är, att skeppets vestra portal företer ren rundbågsstil och är ungefär halftannat sekel äldre än kyrkan. Man tyckes alltså ha interimsvis användt denna gamla portal, emedan den borde efter uppförande af torn försvinna.

  1. Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 314.