Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/638

Den här sidan har korrekturlästs

Gunnfiann.

Föga öfver ¾ mil i sydost från Ala ligger Gunnfiann, som är en ruin af ett kapell. Öster om och helt nära sträcker sig Kopungsklint med tvärbranta och mycket förvittrade klippväggar, hvilka äro ungefär 30.0 höga. Denna ruin, som innehåller huggen och tuktad kalksten, består af ett långhus, hvars inre bredd utgör 26.7 och längd 58.8 samt murtjocklek 5.0. Af den vestra gafvelmuren äro blott hörnen öfriga, men den östra är i behåll. Sidomurarne hålla från 8.0 till 10.0 i höjd. Alla socklarne bildas af branta skråkanter. Mot midten och något närmare östra ändan märkas svaga lemningar efter framspringande tvärmurar, som uppburit en triumfbåge. Af byggnadens anordning och murtjocklek kan med temlig säkerhet sägas, att der funnits skepp och kor och att hvardera haft ett korshvalf.

En ingång närmare vestra ändan af södra sidomuren har infört i skeppet och en sådan nära östra ändan af norra sidomuren i koret. Södra portalen är nedrifven, men två mycket stora hällar, hvilka deröfver bildat bågar, qvarligga. Norra ingången är sönderbruten. Å vestra gafvelmuren märkas spår efter en stor öppning, som tvifvelsulan skolat framdeles bli en tornbåge.

På midten af östra gafvelmuren finnes ett spetsbågigt fönster, hvari två poster och motsvarande karm uppbära en spetsbåge och vid hvarje sida derom en rundbåge. Omfattningarne posterne karmen och bågarne