323
dylikt byggnadsverk närmare skärskådas för att rätt uppfattas och ännu mer för att med ord framställas. En spira uppgår öfver röstena och bildar en fyrkant, hvilken rättar sig efter pilastrarna i hörnen. Tornets murhöjd utgör öfver 100.0 och dess spira är föga lägre.
Enligt en uppgift från medeltiden har kyrkan tillkommit 1209[1]. Skeppet koret och sakristian äro uppförda i äldre öfvergångsstil, och de tyckas således ha på nämnda tid uppstått. Då skeppet har å vestra gafvelmuren en egen båge, som står framför och är mindre än den, hvarpå tornets östra sidomur hvilar; så visar sig, att det förra är äldre än det sednare. Härtill kommer, att tornet är hållet i utbildad spetsbågsstil. Alltså måste skeppet koret och sakristian vara minst ett halft århundrade äldre än tornet.
Dörrarne bestå af 0.2 tjocka furuplankor med greniga och bladprydda gångjern och randade anslagsskenor. Dylika dörrar finnas å de allra flesta kyrkor på Gotland, och de härröra, såsom det tyckes, från den sednare medeltiden.
I altarväggens fönster märkas några glasmålningar, hvilka skyddas med yttre nät af koppartråd i fina jernramar. I det södra fönstret föreställes nederst Judaskyssen, deröfver hudflängningen och öfverst korsbärningen. I det mellersta fönstret skildras två englar med språkband och vid sidorna derom flere personer, öfverst för Christus en segerfana i den venstra och välsignar med den högra handen. I det norra fönstret ses ett helgon hålla en bok och en palm. Christus
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 314.
