Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/685

Den här sidan har korrekturlästs

331

höjd 2.2 och i tjocklek 0.8. Rundbågen öfver ingången till tornets första afdelning liksom de yttre omfattningarnas betäckningar öfver gluggarna i andra och tredje afdelningen bestå af hela hällar. Skeppets och tornets socklar visa sig vara vida äldre än korets och sakristians. I skeppet, som på forntida sätt har platt trätak, märkes intet spår efter takhvalf. Bortbrytande af skeppets östra gafvelmur tillika med triumfbågen samt förlängning af detsamma åt öster ådagalägga, att man vid nuvarande korets och sakristians uppförande ärnat framdeles bygga ett större skepp med takhvalf. Då skeppet och tornet ha socklar, hvilka utgöras af rena skråkanter, men det förras äro högre än det sednares, och då bristande förtagningar märkas emellan deras murar; så har skeppet troligtvis tillkommit något förr, ehuru ej länge, innan tornet uppfördes. Deremot äro koret och sakristian samtidiga. Ala, hvars skepp betäckes med ett platt trätak och företer en lika gammal byggnadsstil som det ifrågavarande, har enligt en förteckning från medeltiden blifvit 1149 uppförd. Det tyckes således, som Halla skepp uppstått på nära samma tid och dithörande torn kort derefter. Nyssbeskrifna kor och sakristia ha, såsom det synes, kort efter år 1400 tillkommit.

Altarbordet, som är muradt af tuktad kalksten, har å södra ändan en framstående uttömningssten, hvilken, 1.6 hög, framspringer 0.5. Skifvan är hålkälad och består af slipad kalksten. Altartalan, som är arbetad af trä i dålig modern stil, föreställer nattvarden i klen oljemålning.

En rund dopfunt af fin sandsten finnes i kyrkan. Foten utmärkes med fyra framskjutande underdjur, af