348
det nuvarande. Öfver tornbågen finnes en raksluten glugg, hvilken tjenat till genomgång från den andra afdelningen till det gamla skeppets takhvalf. sedan det nya skeppet tillkommit, så har första och andra afdelningarne blifvit förenade och fått ett likadant takhvalf som detsamma, till följd hvaraf berörde genomgång blifvit en vanprydlig glugg. Tornet, hvars höjd troligtvis stått uti ett passande förhållande till det gamla skeppet, har blifvit alltför lågt i jemförelse med det nya. Detta är orsaken, hvarför det nuvarande skeppets vattentak helt och hållet bortskymmer tornets östra glugg. Man har förmodligen ärnat att liksom i Endre och Norrlanda höja tornmurarna.
På altarbordet, som är muradt, ligger en hålkälad skifva af slipad kalksten. Skifvan har å framsidan och å södra ändan ofvanpå i kanten en runskrift, hvaraf inhemtas, att hällen troligtvis varit en grafsten. För kort tid sedan sågs på midten af framsidan under skifvan ett fyrkantigt hål. hvilket nu är igensmetadt. På skifvan står ett större altarskåp, hvari korsfästelsen samt lärjungarne m. m. föreställdes i snidverk. Alla bilderne äro nyligen bortbrutna.
I kyrkan finnes en dopfunt, hvilken, arbetad af sandsten, är både till foten och skålen rund. Å foten framskjuta fyra stora vilddjurshufvuden med ofantliga ögon och käftar och bita med långa huggtänder öfver ormar. Emellan två af dessa hufvuden sitter ett helgon med rundgloria och hopknäppta händer. Skålen har skråkantig botten, som prydes med fem rundbågiga fält, hvilka åtskiljas af kolonner. Både fälten och svicklorna äro fulla med bildverk. Skålens sidor, som äro lodräta, ha liksom bottnen fem rundbågiga fält,
